25.4.08

It's not over until the FAT LADY sings.


Helst ska hon sjunga Chain Of Fools och vara Aretha Franklin. Annars ar jag inte nojd. Eller jag skulle kunna noja mig med Nadine av Chuck Berry, han skulle kunna vara den coola manliga dock nagot spetiga versionen av the FAT LADY.


Som sagt oser det ner av gudarnas piss aven idag. Sa idag tog jag mig en ledig dag for att stada,fundera pa framtida mojligheter och tvatta vovve.
Just nu ligger hon bland en hog kuddar pa soffan och myser,nydushad och luktandes valpigt schampoo. Da till min stora sorg och fortvivlan upptackte jag nar jag frenetiskt letade overallt,att kameran fotfarande var i studion. Det gor att jag blir sa arg nar jag inte kan dokumentera vardagens sma underbara ting pa bild. Jag blir sa arg, for i helvete.
Jag tror att jag sag varldens storsta padda idag. Seriost. Aven en sak jag inte kommer kunna se pa och minnas. Jag tycker om att se pa saker och minnas, inte tanka. For nar man tanker pa saker man vill minnas forvranger man oftast situationen och den blir inte uppriktig,den blir antingen alldeles for bra for att vara sann,inte bra nog eller sa blir det ett elakt minne som egentligen var alldeles magiskt. Aven det gor mig sa arg. Manniskan och Minnet.
Fast det kanske bara ar jag? Men jag tror bestamt det nagonstans kan finnas vetenskapligt bevisat.

Bilden ar by the way googlad,eftersom jag ar arg och fortvivlad och saknar los kameros.

Inga kommentarer: